Av: Maja Söderberg

Andelen burhöns minskar, samtidigt som antalet värphöns i ekologisk produktion ökar. Även på köttsidan har det blivit lättare att hitta ekologisk kyckling och även höna går återigen att köpa (även om många uttjänta värphöns fortfarande går till förbränning). Hos de ekologiskt certifierade uppfödarna får hönsen och kycklingarna gå utomhus. Men nu börjar det dyka upp bönder som håller sina höns eller kycklingar på ett helt annat sätt. Och som tack vare detta kan ta ut ett betydligt högre pris för sina ägg, höns och kycklingar. Nu är tiden inne för grönbetesägg och grönbeteskycklingar!

Grönbetande slaktkycklingar på Ridgedale Permaculture

Gården Ridgedale Permaculture ligger strax söder om Sunne i Värmland. På Ridgdale är slaktkycklingarna en viktig inkomstkälla. En produktionsgren från vilken vi snabbt kunde få ett bra caschflow från vår gård, berättar Richard Perkins under ett studiebesök jag deltar i på gården.

Att förbättra marker med hjälp av kycklingar och höns

Förutom att ge inkomst genom sitt kött är kycklingarnas uppgift på Ridgedale för att förbättra betesmarkerna, berättar Richard och visar en tjock och frodig matta av grönt gräs, trots att det är i slutet av september. Han visar på de närliggande betesmarkerna som betats på traditionellt vis, med djur i samma hage månader åt gången. “Så såg den här marken ut när vi kom hit”, berättar han. “Det här har vi åstadkommit på ett par säsonger, helt utan att plöja”, fortsätter han.

På Ridgedale bor kycklingarna i burar som flyttas runt på fältet. “Vi lämnar aldrig en bur på samma plats längre än tre dagar” berättar han. “På så vis gynnar vi gräset, vilket är det vi vill på de här markerna. Tre dagar efter en gräsplanta blivit avbetad, skickar den nämligen upp ett nytt skott. Går djuren kvar då, är det här fräscha skottet det allra mumsigaste och det djuret kommer välja i första hand. Men betar man markerna på det viset kommer man successivt försvaga gräsplantorna, till förmån för mossa, örter, vass och andra växter som djuren inte är lika förtjusta in. Vi betar istället små ytor väldigt kort och intensivt. Kycklingarna flyttas varje dag, två gånger om dagen de sista veckorna före slakt. Genom det intensiva betandet får gräset också en ordentlig gödselgiva, som också den gynnar just gräset istället för mossan, örterna och vassen.”

Burarna är enkelt konstruerade och flyttas snabbt för hand av en person som har hjälp av en liten ”skackel” av stål.

Värphönsen

På Ridgedale har man också värphöns. De bor i en ”hönstraktor”, ett flyttbart hönshus som hägnas in med ett elnät.

Hönstraktorn har sittpinnar längs med taket. Redena stängs på kvällen, för att undvika att hönorna sover och smutsar ner dem. Golvet i hönstraktorn är av nät, vilket gör att all gödsel ramlar direkt ner på jorden.

Varannan, eller ibland varje dag, beroende på hur mycket hönsen hunnit beta av, flyttas hela huset med hjälp av gårdens fyrhjuling. Det sker på kvällen, eller tidig morgon, då hönorna är instängda i huset. Stängslet flyttas med, så att de får en ny beteshage. ”Förlorar ni många hönor till rovfåglarna?”, är det någon som frågar. Svaret får oss alla att skratta, Richard rovfågeltränar nämligen sina höns med sin drönare. Gör snabba inflygningar och lär dem att ta skydd i eller under sitt hus.

Slakt och packning

En av anledningarna till att man snabbt har fått en bra lönsamhet på ägg och slaktkycklingar på Ridgedale är att man själv slaktar och att man har löst utrymmen för packning och slakt på väldigt enkla och billiga sätt.

 

Mindre spannmålsfoder behövs

Höns och kycklingar som flyttas runt så att det ständigt får nytt, fräscht bete äter mycket gräs, maskar, frön och insekter och behöver därmed inte lika mycket annat foder. Detta är givetvis en ekonomisk fördel för producenten. Men även ur miljöperspektiv gör detta stor skillnad. Höns fodras ju nämligen för det mesta med foder baserat på spannmål och soja – sådant vi människor kunde ha ätit direkt själva. Genom att gå omvägen via kycklingen eller hönan förlorar vi en stor del av energin. Gräs och daggmaskar är däremot inget vi stoppar i oss i första taget .

Nyttigare ägg

Det finns forskning* som visar att denna typ av hönshållning även ger hälsosammare ägg; mer omega 3, mindre kolesterol och högre nivåer av vitaminerna D, E och Beta­karoten.

* T.ex. följande studie: Vitamins A, E and fatty acid composition of the eggs of caged hens and pastured hens

Andra gårdar med grönbetesägg
Lia Gård

Ligger mellan Göteborg och Uddevalla. Jag har inte själv varit där, men tycker att det finns mycket inspiration och kunskap att hämta från deras videoklipp.

Höns i Nybrukarnas odlingar

Inom Nybrukarna producerar vi än så länge bara ägg, kycklingkött och hönskött till våra egna hushåll. De flyttbara systemen passar ju även väldigt bra i husbehovsskala. Hönsen och kycklingarna hjälper oss dock med markberedningen och gödslingen av odlingarna och växthuset. Se Jorges inlägg om detta. Men vi ser att efterfrågan på grönbeteskyckling och grönbetesägg är stor och vi hoppas få se många fler sådana producenter framöver.