Av: Jorge Zapico

Hönstraktor, från engelska “chicken tractor”, är en teknik som är populär inom permakultur och som använder hönsen i ett flyttbart system för att bearbeta och gödsla jorden. Hönsen är väldigt effektiva på att äta ogräs och räfsa. Har man dem i en permanent hönsgård har den snart förvandlats till ett illaluktande månlandskap. Med ett integrerat system man istället kan använda sig av detta beteendet och inte se det som en negativ biprodukt av ägg/kött-produktionen.

Det finns lite olika sätt, system och storlekar, vi presenterar hur vi arbetar med höns och våra erfarenheter i vår odling i Skärbäck. Där använder vi oss av flyttbara hönshus i kombination med elektriskt nätstängsel. Stängsel håller hönorna på plats (så länge de inte blir för uttråkade) och räven ute. Hönorna får gå ute i det stängslade området, som blir från runt 30 kvm för stängsel som är 25 m långt, till runt 150 kvm för den som är 50 m lång. Stängslet kan flyttas lite i taget eller till ett helt nytt område, bäst när hönorna är inne i huset. Stängsel kan kopplas till ett aggregat med batteri eller kabel eller till ett befintlig elstängsel. Det kan dock vara lite krångligt att flytta runt på nätstängsel, speciellt de långa som är 50 m.

Tack vara mobiliteten använder vi hönorna till:

1. Ogräsrensning på våren eller efter skörd: Hönorna kan rensa ogräset på våren innan det är dags att plantera eller efter skörden för att ta bort resterna och ogräset. Det går att passa på och lägga in kompost i ett hög som de gärna distribuerar runt. T.ex. kan 6 hönor med det lilla stängslet på 30 kvm rensa områden på omkring 5 dagar, så det går fort att flytta runt genom hela odlingen. För större arealen med stängel på 150 kvm får man öka antal djur. Problem med detta system är att hönserna kommer att plåna ut permanenta bäddar, och gräva in täckodlingen. Man får också tänka på att de distribuerar färsk gödsel så att man inte använder de områdena direkt för t.ex gröna blad.

Hönsen rensar skörderester och ogräs efter skörden.

2. Vinterresning i växthuset: Vi har också testat att flytta in hönsen i vårt växthus över vintern. Då får de en skyddat plats, rensar ogräset och gödslar till nästa säsong. Vi använder oss av organisk täckmaterial som spån, flis och torv för att absorbera och behålla gödseln. Vi avgränsar växthuset med el-nätstängsel på insidan, både för säkerhet för hönorna mot rovdjur och för att kunna använda delar av växthuset för vinterproduktion. Detta begränsar dock andel höst- eller vinter grödor.

3. Betesmark: En system som vi har inte använt oss av men som vi ska testa är att låta hönorna följa betesdjur på betesmarkerna för att hjälpa till distribuera gödseln och rensa marken, samtidigt som de äter t.ex. fluglarver som kläcks i betesdjurens spillning. Teknik med höns och kycklingar på betesmark beskrivs bland annat av Joel Salatin, Ussery, and Dougherty.

4. Förberedning av nya marker: En annan användning är att rensa ny mark för odlingen, hönor är lättare att hantera i småodlingar än grisar, behöver inte så mycket mat och de kompakterar inte jorden. Men till skillnad mot grisar har höns svårt att ta sig igenom vallen, så det är svårt att ha dem som enda sätt att förbereda ny mark (men det går dock säkert att fixa med rätt antal hönor och tid på platsen). Men det går utmärk t.ex att först plöja eller jordfräsa för att sen ha hönorna till rensa ogräset och jämna ut.

Jorges flyttbara hönshus och elnät. Hönsen förbereder marken på våren innan plantering på ny mark. 

En bra referens är bland annat Ussery’s The Small-Scale Poultry Flock.