Sådd och plantering är nyckelaktiviteter i grönsaksodling och vi arbetar med att experimentera fram effektiva metoder. Vi använder oss främst av två strategier: direktsådd med såmaskin och plantering av pluggplantor.
A. Direktsådd:
Att så direkt i jorden är det enklaste systemet, speciellt ifall man har en såmaskin som Earthway eller JP1. Jorden behöver förberedas till en jämn bädd för att sen göra raderna med såmaskinen. Såmaskinen gör fåran, lägger frön och täcker den, och markerar nästa rad samtidig, så det behövs inte göra något extra, och med en välinställd såmaskin behövs det inte gallras. Direktsådd passar bra till odling i rader, men det går också att använda i en bäddsystem.
Fig 1. Direktsådd med Earthway.
+ Fördelar:
- Det går fort att så.
- Det blir mindre arbete med omplantering.
- Det finns gröddor som inte tål omplantering.
- Med såmaskin är det lätt att göra raka rader som är lätta att hålla ogräsfri med t.ex en hjulhacka.
– Nackdelar:
- Plantorna konkurrerar sämre med ogräs än vid plantering.
- För att såmaskinen ska fungera som bäst det behövs en jämn och stenfri yta.
- Det får inte regna och jorden får inte vara alltför blöt för att såmaskinen ska fungera.
- Det kan bli ojämn groning.
- Om man inte använder såmaskin är direktsådd tidskrävande.
- Det går inte att använda i täckodling.
Grödor som vi tycker lämpar sig bäst att så direkt: morot, palsternacka, betor, svartrot, persiljerot, rädisor, majrova, ärter, rucola, spenat, microgreens. Bönor antingen direktsås eller planteras i pluggbrätten för utplantering.
B. Pluggplantor:
Den andra strategin är att använda pluggplantor.
Med vår korta växtsäsong, behöver vissa grödor förkultiveras inomhus eller i växthus för att hinna bli klara.
Men för att hinna med flera skördar förkultiverar vi även grödor med kortare utvecklingstid. När den föregående grödan är skördad sparar vi många veckor gentemot genom att ha plantor redo jämfört med om vi hade direktsått.
En tredje anledning till att använda pluggplantor är att, bara de nyplanterade plantorna får tillräckligt med vatten precis i början, brukar de klara angrepp av t.ex. sniglar bättre, eftersom de redan har hunnit bli stora och starka.
Så här gör vi:
- Sådd av fröerna i planteringsbrätten eller i brickor. Vi använder oss av olika storlekar, en modell med 60 celler som passar det mesta och en med 25 passar till stora fröer som squash. Till majs samt de bryt- och vaxbönor vi förkultiverar passar begagnade brätten från granplantering perfekt.
- Eventuellt omplantering i större krukor eller brätten. Detta är t.ex aktuellt med småfröiga grödor som man sår i brickor eller med plantor som drivs upp tidigt som t.ex tomater, paprika och chili.
- Plantera ut pluggplantorna, för hand eller med en planteringsrör. Planteringsröret vi använder är designat för skogsplantering, men det underlättar och gör jobbet mer ergonomiskt.
Fig 2. Direktsådd lök, förkultivering inomhus, plantering med planteringsrör.
+ Fördelar:
- Större plantor klarar bättre ogräs och sniglar.
- Möjligt att driva upp plantorna tidigare i växthus för att få försprång eller odlar grödor som behövs längre säsong.
- Möjligt att förkultivera för att ha plantor redo att fylla tomma bäddar.
- Möjligt att plantera direkt i täckmaterial.
- Det går bra att plantera när det regnar, eller om jorden är blöt.
– Nackdelar:
- Mer arbetsintensivt.
- Det finns grödor som inte gillar att planteras om.
Grödor som vi använder pluggplantor är till exempel: tomater, gurka, sallat, kål, majs, squash, pumpa, lök, purjolök, selleri, fänkål.
C. Paperpot
Vi testar också en Paperpot, läs mer här.
