Av: Maja Söderberg

GreveGarden ligger mitt på den bördiga, västgötska slätten. Här har man traditionellt haft kor och odlat spannmål. Men nu har ägaren Elisabeth G Wahlgren istället förvandlat gårdscentrat och den närmaste omgivningen till en rehabiliteringsträdgård. Det gamla spannmålslagret har blivit ett växthus och traktorgaraget är nu kök- och konferenslokaler.

 

 

 

 

 

 

 

T.v. Grillplatsen omges av GreveGardens ”vilda” natur. Men den fungerar också som en social plats, och lägerelden används flitigt i rehabiliteringen. På bilden syns också GreveGardens ägare Elisabeth. T.h. Bokhäcken ger en fin rumskänsla i den här delen av trädgården som har en tydlig mänsklig design.

Målgrupp och upplägg

Här driver man nu grön rehabilitering för patienter med stressrelaterat utmattningssyndrom som kommer till GreveGarden på remiss från vården.

De flesta har varit sjukskrivna länge, många i flera omgångar.

Varje grupp består av 8 deltagare, som alla påbörjar sin rehabilitering samtidigt. Insatsen pågår i 14 veckor, 3 förmiddagar i veckan.

Tre nödvändiga komponenter

En speciellt designad trädgård, eller en speciellt utvald natur, ett multidiciplinärt team med personal från både vita och gröna sektorn samt terapeutiska aktiviteter (som vi vet genom forskning och beprövad erfarenhet passar för den målgrupp man riktar sig till) är de tre komponenterna som behövs för en driva en grön rehabiliteringsverksamhet, berättar Elisabeth. Varje del för sig är inte nog.

Hälsoträdgårdens 8 rum

 

 

 

 

 

 

 

T.v. I växthuset finns både rum för vila, social samvaro och aktiviteter. En bäck porlar rofyllt, i den simmar fiskar. T.h. Sådder, plantor och hantverk med naturmaterial. Växthuset är också en plats för aktiviteter. 

På GreveGarden har Elisabeth byggt upp sin hälsoträdgård efter de åtta miljöer för rekreation som Patrik Grahn, forskare på SLU i Alnarp har definierat:

• Rofylldhet – Tystnad, lugn och ro. Det finns vind, vatten, fåglar och insekter. Det finns inget skräp, ogräs eller störande människor.
• Rymd – ger en lugnande känsla av att komma in i en annan värld. Har ett enhetligt utseende, exempelvis en bokskog.
• Artrikedom – innehåller en stor variation i växt- och djurliv.
• Vildhet (Natur) – växter ser självsådda ut och ger ett naturligt intryck. Det känns varken ordnat eller byggt. Gamla stigar och mossbeklädda stenar kan höra hit.
• Allmänning (Öppning) – gröna öppna landskap som tillåter aktiviteter och besök.
• Kultur – en historisk plats som erbjuder fascination av tidens gång.
• Viste (Skydd) – en trygg och omgärdad plats där man kan koppla av men också leka och hitta på saker.
• Samvaro (Social)– en plats för fest och glada möten.

 

 

 

 

 

 

 

T v. I ett hörn av växthuset finns fåtöljer som uppmuntrar till social samvaro. På ett annat ställe står en ensam vilstol vänd mot vidderna utanför. T h. Det här gamla äppelträdet har blivit en symbol för tillfrisknandet. Många är det som har fascinerats och inspirerats av dess livskraft.

Team från grön och vit sektor

För att kunna driva en grön rehabilitering ska man ha ett team från både den gröna och den vita sektorn. På GreveGarden består teamet av en arbetsterapeut (vit sektor), en läkare som fungerar som samtalsterapeut (vit sektor) och en trädgårdsmästare som i botten är sjuksköterska (grön och vit sektor).

En förmiddag i hälsoträdgården

Det är alltid två i teamet som jobbar när deltagarna är där och en förmidag har samma grundupplägg. Man börjar med en samling, därefter avslappning, sedan tar man en promenad i trädgården och till sist är det ”dagens tema”.

När dagens tema leds av sjukgymnasten kan det t.ex. innebära avspänningsövningar eller att jobba med kroppsuppfattning med syftet är att lära känna sin kropp och förstå sina symptom.

När det är arbetsterapeuten som håller i dagens tema kan man t.ex. samtala kring med vad som fungerar och vad som inte fungerar i deltagarnas vardag.

När det är Elisabeth själv som håller i dagens tema brukar det vara mer trädgårdsrelaterade moment. När man tittar runt i växthuset som också fungerar som lokal för verksamheten ser man olika typer av hantverk med naturmaterial, men också sådder och planteringar som deltagarna gjort.

Samtalet och mötet

Under rehabiliteringen går deltagarna igenom stora processer. Dessa processer sker i samtalet och mötet som deltagarna har med varandra, med teamet och med sig själva, berättar Elisabeth.

– Våra deltagare orkar inte gräva och sådant. För dem gäller det att hitta vad man själv orkar, vill och behöver.

Under rehabiliteringen väcks också många tankar, t.ex. “Vad ska jag göra om jag inte kommer tillbaka till mitt arbete”.

Avslutning

Mot slutet av de 14 veckorna har man ett avstämningsmöte med läkare och försäkringskassa. En i teamet är kontaktperson och deltagaren lägger tillsammans med kontaktpersonen fram förslag på nästa steg, vilket även tas beslut om på mötet.

Gården som plats för återhämtning och rekreation

Mer om Grön rehabilitering och rekreation hittar du i bloggen Gården som plats för återhämtning och rekreation samt i vår podcast Gräshoppor & Gråärter avsnitt 03. 

Besöket på GreveGarden gjordes 20/2 2018.