Om Andelsjordbruk

Andelsjordbruk är den svenska översättning av Community Supported Agriculture (CSA). Grundidén i andelsjordbruk är att bygga ”ett direkt partnerskap som bygger på människans relation mellan en grupp konsumenter och en eller flera producenter, varigenom risker och belöningar från jordbruk delas, genom ett långsiktigt, bindande avtal.” Modellan Andelsjordbruk startade i Japan i början på 70-talet och har sedan spridit sig och är idag vanligt i många europeiska länder (t.ex. Tyskland, Frankrike) samt i USA. 

Nybrukarna är ett exempel på andelsjordbruk av diversifierad grönsaksproduktion. Principen är att konsumenter tecknar in sig för en hel säsong av grönsaker och de får leveranser varje vecka av en kasse med de grönsaker som är i säsong just då. Tanken är att kunna erbjuda jordbrukare säkerheten att försäljning är garanterad i en viss mängd redan innan starten av odlingssäsongen och då kan produktionen anpassas till efterfrågan. Direktförsäljning hjälper också lantbrukare att behålla en större del av vinsten som annars hamnar längre upp i distributionskedjan [1]. Konsumenter delar en del av riskerna i produktionen,  till exempel ifall en gröda producerar sämre ett viss år, då får konsumenterna mindre av det och kanske mer av något annat. Konsumenter får på ett naturlig sätt följa säsongen och ”tvingas” att ta emot produkter som kanske inte skulle ha testat i en butik och jordbrukarna har en säkrare utgång av produkterna och minskar matsvinn i produktionen genom att t.ex inte behöva skörda i förväg till en marknad utan att veta att de kommer att sälja allt.

Det finns två generella sorter av andelsjordbruk [2]: prenumeration och  andelsägarskap. I prenumerationsmodellen (som vår) är andelsjordbruken driven av en eller fler lantbrukare och konsumenter prenumererar till den, vanligtvis är jobb och deltagande i odlingen välkommen men inte nödvändigt. Andelsägarskapsmodellen drivs av konsumenterna (andelsägare) som delar på jobbet eller anlitar en lantbrukare för att ta hand om produktionen.

Våra erfarenhet i Nybrukarna

Nybrukarna har drivits som andelsjordbruk f.o.m 2014 och vi har testat lite olika lösningar och alternativ. Våra nuvarande villkor kan ses på vår hemsida. Några viktiga erfarenheter är:

  • Betalningen:
    Bokningsavgift: När en andelsägare bokar sin/sina andelar av säsongens skörd skickar vi ut ett välkomstbrev + en faktura på bokningsavgiften. I och med att man betalar bokningsavgiften blir bokningen bindande.
    Vi rekommenderar att man fakturerar andelarna i förskott, antingen månadsvis, eller uppdelat i ett visst antal delar. Ju längre säsong (ju högre summa), desto viktigare att dela upp betalningen. Det möjliggör även för de med lägre inkomst att kunna vara med.
    För att göra vår administration så liten som möjligt skickar vi ut en faktura i början av säsongen. Fakturan omfattar det minsta antalet veckor/månader vi lovar att leverera. Fakturan går att betala i sin helhet, eller per månad. Efter säsongen är slut fakturerar vid ev. extra veckor som vi levererade.
  • Förlänga säsongen:
    Ett bra sätt att öka lönsamheten är att förlänga odlingssäsongen istället än att öka antal prenumeranter. Då får man som odlare också en jämnare arbetsbelastning över säsongen. Den förlängda odlingssäsongen kan man komplettera med bra lagring, så att man kan leverera lagrade grönsaker till långt fram på våren. Ytterligare ett sätt att förlänga säsongen man levererar är att förädla delar av skörden, t.ex. genom att syra, lägga in, torka, konservera etc.Mer om säsongsförlängning:
    Vår blogg om att förlänga säsongen
    Avsnitt 02 i vår podcast om säsongsförlängning
  • Mängden grönsaker:
    En erfarenhet vi har fått är att hur mycket grönsaker en person äter skiljer sig väldigt mycket åt. En ensam person kan äta lika mycket som en stor familj. Vi har därför slutat kalla våra kassar ”singel”, ”par” och ”familj” som vi gjorde tidigare. Det blev helt enkelt inte bra. Istället har vi valt att kvantifiera våra andelar i radmeter grönsaker. 1 andel motsvarar 100 meter grönsaker. Då blir det också tydligt att skörden kan variera från år till år, trots att vi sått och planterat samma mängd/andel. När vi packar våra kassar brukar vi utgå från att varje grönsak ska finnas i en mängd som är användbar i köket. Vi väger aldrig våra kassar, vilket sparar oss mycket tid.
  • Innehåll i kassarna:
    Vi planerar för att alla kassar ska innehålla:
    – grönsaker till att göra sallad
    t.ex. salladshuvud, färsk lök, tomat, gurka, vitkål, sockerärt, haricot vers etc.
    (många grönsaker passar ju både till sallad och i huvudrätten)- någon färsk ört/kryddväxt
    t.ex. dill, persilja, salvia, basilika, mynta, chili etc.- grönsaker till olika maträtter
    t.ex. broccoli, rödbeta, potatis, pumpa, zucchini, palsternacka, jordärtskocka, brysselkål etc.

    – någon mer ”udda grönsak
    t.ex. pac choi, kålrabbi, djungelgurka, ärtskott etc.

  • Receptblad
    Våra receptblad, som även innehåller en rapport från odlingarna är mycket uppskattade (enligt våra utvärderingar). Recepten brukar vi basera på de grönsaker vi tror är lite nya eller ovana för andelsägarna.
  • Uppehåll och varianter:
    I konceptet andelsjordbruk är det många andelsägare som upplever det som en stor begränsning att man inte får välja fritt vad som kommer i kassarna. Men en stor del av poängen med modellen är ju just att man tar emot den skörd som bonden för tillfället har. Det vill vi inte frångå och vi ser många fördelar även för andelsägarna med detta. De utmanas t.ex. till att smaka och testa nya grönsaker, att äta det som passar att odla med de lokala förutsättningarna på platsen etc. Däremot kan man ge andelsägarna en större valmöjlighet genom att erbjuda olika storlekar på kassar, med eller utan semesteruppehåll och ev. även några varianter. En variant vi t.ex. har fått önskemål på är ”minus potatis”. För att logistiken inte ska bli för krånglig använder vi oss av vår Leveransplanerare som du kan läsa mer om här. 

Andelsjordbruk i Sverige

Andelsjordbruk i Sverige har blivit ett växande koncept, och andra producenter har också anpassat konceptet till andra produkter än grönsaker, t.ex andelsbiodling och köttproduktion.

Vi har varit med och startat en paraplyorganisation för andelsjordbruk i Sverige som samlar olika producenter. Det går att läsa mer om den på: andelsjordbruksverige.se

 

Referenser

[1] European Commission. “The evolution of value-added repartition along the European food supply chain”. 2009. http://ec.europa.eu/economy_finance/publications/pages/p ublication16075_en.pdf

[2] K.L. Adam. “Community supported agriculture”. Butte, MT: ATTRA-National Sustainable Agriculture Infor- mation Service, 2006.

Författare av texten:

Jorge Zapico & Maja Söderberg